Domedagen är nära!
Onsdag 3 juli 1991
Dag 6
Dagens etapp: 73 km Isonara – Övertorneå
Idag tog vi sovmorgon. Först kl. 05.00 steg vi upp. Det var lite molnigt, men inget regn i sikte. Till frukost åt vi och även kastade Kreolsk grönsakssoppa. Korvsmörgås smakade bättre. Föga anade vi vad som väntade…
Redan efter en halvmil besannades Rogers farhågor. Ytterligare en eker gick av på ”krishjulet”.
Skulle vi kunna ta oss till Övertorneå?
Vinden blev efter att tag ganska kraftig och något mot. Men solen lyste i alla fall. Vi stannade och kokade kaffe efter 35 km. En busslast skåningar – av alla svenska – gjorde oss sällskap.
När vi kommit oss iväg gjorde vi ett konststycke. Roger cyklade först, när plötsligt hans kepa blåste av. Kepan gjorde en båge upp i luften och fångades upp av min vattenflaska som satt på styrstången. HELT OTROLIGT!
Ping!
Ping!
Ytterligare ett par ekrar har nu gått. Efter en provisorisk lagning (vulktape, järntråd och sträckning), började kärran hoppa fram på vägen. Hjulet var nu äggformat. Nu fick vi köra mycket lugnt fram.
Men i Ylitorneå, PING, gick nästa eker. Vi hade nu 10 km kvar till Övertorneå.
Gissa om vi blev glada när vi såg bron över Kwai, förlåt, Torne älv. Vi hade bestämt oss för att campa på den svenska sidan, för där skulle det vara enklare att göra nån förstådd av våra problem.
Ett historiskt ögonblick var det när vi 14.00 åter trampade svensk mark. Vad den tyckte om våra fötter, vid det här laget, det vet jag inte. Men lyckliga var vi i alla fall. Vi wobblade in till en cykelverkstad som faktiskt bara låg ett stenkast från campingen. RÖTA, RÖTA. Vi inhandlade 28 ekrar och lämpliga verktyg.
Efter tältuppslagning började reparationen. Den varade i två timmar. En geting, som tydlingen retat upp sig på våran wobbling, stack mig i ryggen. ”Tjoller” sa Roger, men han gav sig när han fick se sticket. Vilken bror! Efter reparationen wobblar hjulet fortfarande, men har antagit en rundare form.
Middag blev det inte förrän 19.30. Makaroner och köttbullar bjöds det på som omväxling. Några grannar ville köpa däck av oss, så vi gick och samspråkade en stund. Fast det blev inga däckaffärer där heller.
